Looking for sara - Sida 2 av 83 - Looking for Sara

För länge sedan var det en vän till mig, från ett annat liv, som sade ”När man byter jobb undrar man varför man väntade så länge”. Och så är det nog. Alla har väl tröskat runt på nåt dysfunktionellt kontor nån gång, men man fastnar ju. Livet byggs ju upp kring det där, och sen är det svårt att bryta sig loss.

Nu undrar jag om jag någonsin mött någon som ÅNGRAT ett jobbyte? Alltså? Never ever tror jag? Det är krävande och utmattande, och frustrerande att börja på nytt, men så roligt! Jag får dessutom privilegiet att jobba med en hel drös unga, nyexade (födda på 90-talet???) kollegor.

Kom hem vid halvsju och kramade mina små, länge, länge. De fattar ju. Det är okej för dem, att jag åker tidigt, kommer hem sent. Men vi längtar ju allihopa efter vår långa semester i Sverige i Augusti.

Äntligen är det tomatsäsong, tomaterna är ljuvliga just nu. Den här pajen är snabbmat om man använder färdig pajdeg på rulle som varje fransyska med självaktning (och pesto på burk, som varje heltidsjobbande, pendlande, fyrbarnsmamma). Bred ut crème fraiche och pesto på pajdegen, skiva tomaterna fint, toppa med god olivolja och lite getost. In i ugnen – hey presto – klart.

Jag smög upp tidigt och gräddade våfflor åt fem lyckliga familjemedlemmar på grund av att alla dagar då jag inte måste pendla till Paris känns som lediga dagar. Jag gör dessutom mina sista dagar på nuvarande jobbet, det känns… konstigt. Men rätt.

Ska njuta av att vara ledig ett par veckor, det är tusen år sedan jag hade semester. Minst. Men icke att förglömma vi har ett bröllop att planera och det är nog dags att finslipa detaljerna nu.

Om jag kunde få ha dubbla timmar per dygn ett tag nu så vore det välkommet.

 

Halvsju i morse knackade min kompis Nathalie och hennes tjejer på eftersom jag lovat att tillbringa dagen på loppmarknad. Ångrade det så mycket, ville bara vila, men släpade mig upp ur sängen – motvilligt. Sen loppmarknad, ta trollen till frisören, till gymnastiken, till musikskolan på repetition, till apoteket tillbaka till gymnastikhallen för nästa barn, sedan cykla tillbaka till musikskolan för elevernas konsert men var tvungen att gå tidigare på grund av okontrollerbar son. Oh well.

Längtade tills att dagen skulle ta slut och det gjorde den ju. Barnen är duschade, utfordrade och lagda, och vi har läst Narnia. Så kom åskan. Det åskade länge, länge, innan regnet äntligen föll. Och jag ska lägga mig med öppna fönster och lyssna på regnet när det faller och svalkar den här överjävligt heta atmosfären.

PS. I går var det tågstrejk och jag var i Paris, sen ringde de och sade att vi inte fick lägenheten, och jag var tvungen att gräla på någon och attackerade Ludde och sade att han köpt för mycket bröd (???????) och han sade att om det var för att vara sur hade jag kunnat stanna på jobbet, sen åkte han supertidigt på cykeltävling, och jag ägnade mig åt en dag av enbart måsten.
Längtar efter i morgon. Då kanske vi inte lämnar huset. Hoppas att det regnar.

Önskar mig just nu.

En massage. Ett glas vin. En ledig helg (inte den som kommer, den är så hemskt busy). Ett åskväder och nya tekoppar. En lägenhet i Paris och tjockare hår. Skor till bröllopet och att begripa mig på min kamera. Utvilade ögon och en siesta. Färska jordgubbar eller hellre blåbär, nyss plockade i skogen. Att lära mig hitta i nionde arrondissementet – hittills har jag bara vågat mig till Rue Mogador och Boulevard Haussman.

Önskar mig enkla lösningar på praktiska problem, önskar att frysen inte vore tom och önskar att jag inte hade gäster lördag kväll.

Kommer gäspa oartigt. Det här jobb-bytet tar all min energi. Nästa vecka ska jag tömma skrivbordet på gamla jobbet, det borde kanske vara mer bitterljuvt än det är? Är lättad och förväntansfull (och skräckslagen).