Noah. Åtta månader. - Looking for sara

nosse

Nosse lilltroll är åtta månader idag. Och detta har hänt sedan 7-månadersdagen:

  • Börjat hos nanny. Det funkar så fantastiskt bra. Han älskar sin nanny och hon älskar honom fast inte lika mycket som jag älskar honom och han älskar mig.
  • Han har hår på nästan hela huvudet! Fjunigt, dunigt som jag trycker näsan emot så fort jag kan. Till exempel den ljuvliga stund då jag bär honom uppför de fyra trapporna till nannyn och då jag smyggosar. Han har liksom inte tid för gos, places to go, people to see. 
  • Han älskar sötpotatis, morot, skorpor och panais.
  • Han avskyr att ha mössa eller solhatt. Det gör honom utom sig men det är nog det enda här i livet han inte gillar.
  • Han sitter och kryper like a boss.
  • Han ställer sig upp hela tiden. Roligast är att ställa sig upp med soffbordet som hjälp, sedan gå i cirkel runt hela soffbordet.
  • Han har kanske sovit åtta hela nätter sedan han föddes.
  • Han säger pa-pa. En miljon gånger om dagen.

Oh. Jag vill helst ha honom som en späd liten nyfödd att samsova med, att amma, att bära runt på, att beskydda för resten av mitt liv, men här går det undan. Försöker fånga alla ögonblick, vill spara hans skratt, vill spara bebisdoften, håret, händerna, framstegen. Känner just nu sån djup tacksamhet över att ha fått uppleva detta tre gånger. Den vackraste tiden i mitt liv eventuellt. Tycker att det är ett privilegium att vara småbarnsförälder. Aldrig är man så älskad och oersättlig som då. Aldrig är väl livet så fyllt av mening och kärlek och glädje som då. Alltså, tänker ibland lite sorgsen att Noah är min sista bebis – men man ska aldrig säga aldrig – men sen tänker jag på att jag en dag kommer att få barnbarn från dessa magiska små varelser. Vinstlott.

7 Comments

  1. Oh, härligt 😍
    Jag brukar också ”drömma” om mina framtida barnbarn ibland! Jag önskar att jag får bli en hurtig och närvarande mormor/farmor 😄 Men, det är ju några år och några etapper tills dess.. kanske borde jag leva mer i nuet med min 3 och 2 åring 😉

    • Haha, ja förmodligen… Barnbarnen kanske får vänta 20-30 år. Mycket ska hinnas med innan dess. Men det är så härlig tmed små, begriper inte hur folk kan klaga och tycka att det är ”jobbigt med barn”.

      xx

  2. Nej just det!! Eh, vi kanske glömde raden med sömnlösa nätter, det eviga trotset och syskonstriderna 😆 Men nej, det är det absolut bästa och finaste som finns!
    Trevligt veckoslut !

  3. Anna Stouvenel Reply

    Jag gick ocksâ in helt i mina barn. Idag säger mina ganska vuxna barn att de har aldrig kännt till en kramigare familj än vâr. Jag kramar om dom varje dag och talar om hur mycket jag älskar dom. Vi har sâ roligt ihop ( okej, ja, jag har ju en pre teen och en teen sâ ibland är det upp och ner) och vafan ska jag göra när de inte längre bor hemma? Mannen har lovat mig en hund men jag funderar pâ att bli fostermamma.

Write A Comment