Mormor. - Looking for sara

Mormor. När jag ringde dig sist pratade jag om sommaren, jag sade att vi kommer allihopa och du borde ha sagt att vi ses då. Det gjorde du inte. Du sade att du var så glad över att jag ringde Jag babblade på och du lyssnade.

Jag kan inte acceptera att jag kanske inte får en sista gång med dig. Kan inte acceptera att sista gången var den förra och jag inte visste det.

Du lärde mig så mycket. Du kan så mycket. Du kan alla träd och växter i skogen, du lärde mig att man måste vara snabb när man bakar sockerkaka för att den ska vara flufflig. Du lärde mig att i ett äktenskap ska man aldrig somna osams om kvällen. Du lärde mig att lösa korsord, du lärde mig att koka upp mjölk för att få bort det bortbrända i kastruller.

Du började blöda i fredags. De har satt ut medicinerna för att du vill det. Du vill bara vila. Och jag tänker att du är på sjukhuset nu, i rena lakan, med personal som har mjuka händer och lugna röster. I korridoren är det nog aldrig släckt, det finns alltid något ljus någonstans, någon är alltid vaken.

Mamma, min moster och min syster är hos dig. Du har inte ont. Jag saknar dig så mycket härifrån. Jag kommer att sakna dig mycket mera. Du var en källa till kärlek. Du dömde aldrig någon, du gav aldrig gåda råd, eller visste bättre. Du hatade att åldras, du tyckte du blev ful. Vi tyckte du var vacker. Du var där när pappa var sjuk, du var där när mamma och pappa skiljde sig.

Du kommer att fattas. Du sade idag att det känns konstigt att lämna oss, men ändå bra. Du får gå om du vill, det måste du få. Men allt liksom rämnar inom mig.

Author

9 Comments

  1. Åh, Sara, jag tänker på dig. Hon bär en bit av dig som försvinner med henne. Men å andra sidan bär du också en bit av henne som lever med dig.

  2. Usch, att vara exilsvensk vid dessa tillfällen … Fick tyvärr uppleva det tre gånger, så jag förstår verkligen. Kram!

  3. Jenny i Lille Reply

    Sådana här händelser gör särskilt ont när man är långt borta rent fysiskt… Förstår dig. Kram <3

  4. Åh Sara, så tufft. Tänker på dig och familjen. Hann inte hem till min mormor den där dagen i mars 2001, det gjorde så ont. Men vi haft så många fina stunder, och vårt speciella band som du också verkar ha med din mormor.

    Stor kram

    • admin Reply

      Det gör så ont. Hon var så speciell för mig och jag har svårt att släppa taget. xxx

  5. <3 Min mormor betydde också jättemycket för mig. Igår var det fem år sedan hon gick bort. Oändligt sorgligt. Vill ha kvar alla, för alltid.
    …kan du inte bara snabbt ta ett sista minuten flyg till Sverige…?

Write A Comment