Livstecken. - Looking for sara

Is there anybody out there? Jag har försökt att inte drunkna i själva livet. Har två enda fokus just nu och det är barnen och jobbet. Själva hösten är en dimma, och december väntar runt hörnet.
Jag saknar min mormor och jag har dåligt samvete över att vara mindre tillgänglig för barnen, samtidigt som jag andas och växer på jobbet.

Jag har en tvätthög som bara blir större, och ikeakartonger som aldrig packas upp. Jag har tvivel i bröstet ibland och ringar under ögonen, och barnen får kräva hur mycket som helst av mig, och jobbet också, men ingen annan äger mig.

Ska försöka komma tillbaka hit, om det är någon som ibland tittar till bloggen.

xxx

Sara

 

Author

32 Comments

  1. Ja! Vi är kvar och finns här när du vill/ orkar/ har utrymme att skriva. Kram från en som följt med sen Korsika,
    Anna

    • admin Reply

      Jag tror till och med att jag behover skriva! Det hander sa mycket just nu. xxx

  2. Jag lämnar aldrig din blogg, Sara.
    Känner igen mig, Har haft exakt som du, medan sambon har varit sjuk (blodpropp). Prio: barnet och jobbet. Sedan sambon och huset. Sist jag själv. Den här veckan har det vänt. Äntligen.
    Hoppas att det snart vänder för dig med, så du hinner med dig själv och det du önskar.

  3. Har också tittat in här varje dag för att se hur ni har det i Paris: ett nytt kapitel ju!

  4. Jag kikar också in här mer eller mindre dagligen. 🙂 mvh fd Ludvikabo

  5. Har saknat dina inlägg, men känner väl igen mig i det du skriver. Inte lätt att få tid över till annat med heltidsjobb och barn…Kram

  6. Fint att läsa nåt ifrån dig! Har saknat din blogg men full förståelse för att du har fokus på annat!
    Kram från jenny/Göteborg

  7. Jag finns också kvar! Förstår fullt dina prioriteringar och blir glad när du hinner med, men helt utan press på hur ofta du gör det! 😘

  8. Kikar ofta in, skönt att du är kvar. Kanske är det svårare med deltid i Frankrike? Inte jättemånga (m hög utbildning) som väljer det här heller…. men jag hoppad av ekorrhjulet för snart sex år sen och jobbar sen dess 50%. Mitt livs a b s o l u t bästa val. Man lever en gång, barnens år hemma är kanske livets mest magiska tid – missa den inte. Vilket de flesta ser ut att göra….

    • admin Reply

      Jag vet! INGEN angrar tid med barnen! Men att inte vara dar hela tiden gor ont varje dag. FUnderar. <3

  9. Anna Ethridge Reply

    Jojomensan här. Hoppas du hittar en bättre balans och får tid med oss igen.

  10. Finns fortfarande kvar! Din blogg var den första blogg jag började följa och är den enda som jag fortfarande följer. Kärlek till dig!

Write A Comment