Uncategorized Archives - Sida 3 av 28 - Looking for sara
Category

Uncategorized

Category


Vi log och grät av glädje. Det var ett så magiskt ögonblick, att bli man och fru. Ceremonin i rådhuset var både vacker och högtidlig, jag ryste och tårarna rann. När vi kom ut i solskenet – brutalt och bländande – och tio barn – minst – kastade glittrande konfetti på oss och allt var glädjetårar och skratt och glitter och solsken och jag drabbades av den där känslan av total lycka som kommer ibland. Har fortfarande inte riktigt smält det här – hur förbereder man sig på att säga ja? – och har inte haft tiden heller. Sitter i en allt för luftkonditionerad lägenhet i London, måste stryka något av allt som var välstruket innan jag packade ner det i väskan innan jag åkte i Söndags. Söndagen. Jag grät och grät tills inga tårar fanns kvar, avskydde varenda centimeter av Gare du Nord (helt normalt) och tåget som tog mig längre och längre bort från de mina. Sedan, där någonstans i underjorden av Engelska kanalen gick det över och nu är glädjen över utbildningen här. Mitt liv levererar verkligen just nu, hur ska det här sluta?

Jag är en lycklig kvinna. Och som Ludde sade när jag ringde och räknade minuterna vi inte setts: Men älskling vi har hela livet på oss.

Älskling vi har hela livet.

Åh, äntligen färska örter tider! Hemgjord pesto med oförsvarliga mängder vitlök kan vara det bästa som finns… Jag blandar basilika och persilja, olivolja, parmesan och pinjénötter, allt på en höft. Pesto är ju en sån där universell grej precis som bacon, som är gott till precis vad som helst och passar till allt.

Tips!

Alltså, att opereras var den mest surrealistiska upplevelsen jag någonsin haft. Kanske på grund av att jag fick lugnande innan?

Nu är jag nyopererad och inser att jag verkligen använde min vänsterhand mer än jag trodde. Att byta blöja och öppna skruvlock med en hand? Glöm det. Oh well. Det här blir bra.

Hoppas på att få ett diskretare bandage innan lördag?

Nu: Vila.

Blev så förvånad över den här bilden jag fick av en vän. Som om jag inte tänkt att ögonblicket ens var värt att föreviga? När Nosse-Bosse honungshumlan går sin första kurs i redskapsgymnastik ivrigt påhejad av yours truly.

Men de där ögonblicken är ju de viktigaste vi har. Trots att moderskapet ibland inbegriper en halv lördag i en gymnastikhall, på gymnastikens avslutningsgala, där man ägnar tre timmar åt att titta på andras ungar, och när din egen unge seglar förbi i en hjulning  en bråkdels sekund så missar du att fotografera. Eller du är så långt bort att du inte kan se skillnad på din egen unge och en likadan, bredvid, i lika gymnastikdräkt och hästsvans.

Oh well. Vi har haft middag med vänner, sen gick de andra iväg på fyrverkerier i parken. Det är bara jag och mina tankar, en stund. Och Nosse-Bosse som sover på övervåningen. Jag och min oro, också, och tveksamheter och tvivel. Och en himmel utanför som slits sönder av ljudvågor.

Fjärilarna i bröstet, de där oroande, oroliga. Vad ger jag mig in på? London fem veckor på egen hand? Vore det inte för barnen skulle jag älska tanken. Men det är ju för barnen? Svårt att sova, jag vrider och vänder mig och vaknar för tidigt. Pappa ringde och sade: Vilket jävla schema.

Så här ser nästa vecka ut.

Måndag. Operation. Min handled, men är så glad över att det är vänstra.

Tisdag. Efterkoll. lägenhetsvisning i Paris. Ludde åker till Toulouse. Ensam med barnen. Nyopererad.

Onsdag. Mamma och K kommer! Tågstrejk. Avslutningskonsert på musikskolan. Fixa fika, och filma äldsta dottern.

Torsdag. Fixa det sista inför bröllopet. Handla. Frissan? Måla naglarna? Ta bort stygn? PACKA RESVÄSKAN.

Fredag. Foton. Avslutning på skolan. Bjudna på ett annat bröllop, tackat ja till brudskål och cocktail, middag går inte. Pappa och M kommer, och Axel och Ante! Och Jenny!!!

Lördag. Vi gifter oss!!!! Allt måste gå i lås.

Söndag. Tar tåget Paris-London efter att ha kramat mina små hårt, mamma & pappa, min nyblivne make. Jäklar, det blir tufft.

Jag vet int’. Känns sådär. Fjärilarna har fått gott om utrymme. Ska stilla dom lite med en Irish Coffee. Är så förvirrad just nu, och har känslan av att inte hinna med. Beställde 60 servettringar på amazon och fick beskedet att de kommer leveras den 11e juli. Oh. Kommer att ha alldeles för många servettringar när jag kommer tillbaka till huset i slutet av augusti för att packa om min väska. Från dresscode smart till dresscode samma shorts i tre veckor. Det blir härligt.

Skål och glad midsommar.