inspirationstories Archives - Sida 2 av 7 - Looking for sara
Category

inspirationstories

Category

IMG_3115 Jag har aldrig varit en happy go lucky kind of person. Jag är stressad och ängslig, glaset är inte ens halvfullt, men jag stirrar misstänksamt på det och letar efter skråmor i glaset.

Jag har lite vacklande självkänsla och lyssnar för mycket på vad – jag tror att – människor tycker.

Jag ältar vad som varit in absurdum, och jag oroar mig för framtiden. Not so mindful.

Nu ska jag öva mig på att vara lycklig. Ett bra tips är tacksamhetslistorna. Att varje kväll lista saker man är tacksam för, i stort och smått. Ändra mindset, och istället för att tänka att man gjorde bort sig på mötet vara tacksam över vad man lärt sig. Lite så.

Det där med energierna, det du ger får du tillbaka. Koncentrera dig på vad du vill ha mer av i livet.

Så nu koncentrerar jag mig på lyckan och fullkomligheten.

 

13055058_10153616180632756_106713690771628130_o

Kom över en bok om bonusfamiljer. En Fältguide för bonusfamiljen av Moa Herngren.

Tänkte få konkreta råd och tips om hur man förhåller sig som styvmamma (andra-mamma, vuxen kompis, skugga i vardagen) och hur man förhåller sig till att ens mans ex helt plötsligt blivit någon sorts avlägsen familjemedlem eftersom man delar barn, liksom?

Har läst några kapitel och insett:

A) Hade ingen aning om hur dåliga oddsen mot oss är. En bonusfamilj verkar ha få chanser att överleva. Vi har varit ignoranta, och det kanske är tur?

B) Hade ingen aning om att vi verkar ha det förhållandevis lätt. Vi gillar ju varandra, allihopa! Har varit ignorant om hur trassligt det verkligen kan vara i bonusfamiljer.

C) Att man inte kan jämföra sig med en kärnfamilj. Att i en bonusfamilj finns flera familjer och de måste få finnas. Tror jag, åtminstone till en början. Det kan tydligen ta fem, sex år innan en bonusfamilj hittar sitt sätt att finnas. De som inte separerat innan de där fem, sex åren vill säga. Klart man vill vara en lyckad kärnfamilj, men bra att känna att en bonusfamilj inte är the second best. Det är bara annorlunda.

Annars  är mitt tips att vara flexibel. Med barnens scheman, i relation till exen (har ens nya kille kids så blir hans ex någon sorts figur med storr roll i ditt liv – deal with it).

 

wallsFår man drömma fritt? Får man liksom bara fantisera om vad man vill?

Då vill jag flytta. Från radhus till centralare lägenhet. Ett till sovrum. En riktig hall och vettig uppvärmning! Parkett och stuckatur är optionellt. Mitt i en stad, och med solkatter på väggarna och plats för alla.

Mer tillfredsställelse på jobbet. På många vis. Byta rädslor för det okända mot nyfikenhet. Våga hoppa.

Begripa snabbare när det är dags att gå vidare. Bli lite smartare så.

Åka till USA. Där har jag aldrig varit. Men samtidigt vill jag leva lite klimatsmartare?

Jag vill också bli bättre på att vara nöjd och lycklig med mindre, inte alltid vilja mer. Samtidigt som jag vill dricka goda viner lite oftare.

Jag vill lära min yngsta dotter att läsa, cykla och simma i år. Det är kanske hennes år i år? Lära henne prata svenska också.

Tillsammans med min äldsta dotter ska jag lära mig att spela Elsa-sången på piano.

Jag vill handla mindre. Leva billigare. På grund av världssamvetet och privatekonomin.

Jag vill börja köra bil igen. Och börja på något nytt och kul? Capoeira, boxning, balett?

 

 

img_1865 img_1868 img_1931

Oh. Ett nytt år. Vi har firat nyår i dagarna två, och idkat massor med svenskt friluftsliv! Typ grillat korv med frysande barn, och tvingat ut dem på promenad och sånt.

Haft kvalitetstid med familj och vänner och verkligen injicerat så mycket Sverige i systemet att jag klarar mig kanske 10 månader utan.

I alla fall. Inför det här året har jag en önskelista. En lista med objektiv och förväntningar på mig själv. Den är inte riktigt klar än. Men om 2016 handlade om baby, barn och familj, så blir nog 2017 lite mer utåtriktat. Jag behöver bli lite mer streetsmart för att komma någon vart, jag behöver göra mig av med massor av gamla rädslor som hindrar mig här och var, jag behöver se över struktur och organisation av våran vardag för att se om jag och L kan få loss mer tid till saker vi tycker är riktigt kul, jag ska kämpa med mina döttrars svenska och jag ska läsa mer ryska klassiker.

Voila.

Vad önskar ni er inför året?