healthstories Archives - Sida 2 av 6 - Looking for sara
Category

healthstories

Category

vafflorHej från vardagen! Mardi Gras i går och karneval på skolan, söta utklädda barn. Plus att våfflor eller pannkakor är obligatoriskt. V och A har en timmes notlära (eh, ja) tisdagkvällar och vi kommer aldrig hem före sju. Och jag orkade inte laga annan middag än havrevåfflor som vi åt med banan och blåbär. Framför teven.

Jo. Sån är jag ibland. Disclaimer: Mina barn ser på teve max 2 timmar i veckan (vissa veckor inte alls) och äter grönsaker varje dag, flera gånger.

Våfflor är för närvarande min bästa mat, och våffeljärnet min bästa grej.

Annars är jag helt ur fas med världen, tiden.  Det kändes som så himla mycket måndag i dag.

Annars: Vill inte jinxa nånting här, men årets första mil tog mig 50 minuter prick. I snålblåst och för långa joggingbrallor. Idag har jag ont överallt och rör mig inte ur fläcken.

Ciao.

 

En veckas löpträning klar! Det har varit roligt, och jobbigt, och löpturerna har alltid inletts med lite motvilja och avslutats med ”oj, jag skulle orkat mer!”.

Fem turer blev det, enligt schemat. Jag är en bit från mitt mål, som är en mil på 52 minuter (vad jag sprang på för 2 år och en muffin-top sedan).

Noteringar:

  • Hungern. Alla dessa kilometer kräver energi, och jag har drabbats av nästan bulimiska frosserisessioner, vilket inte känns så bra. Typ står med huvudet i kylskåpet och äter?
  • Kroppens alla muskler känns hälften så korta. Körde ett långt yogapass söndag kväll, och det var sköööööönt. Note to self: Glöm inte att stretcha!
  •  Det är superlätt att springa 12 km/h på löpband (stannar man far man ju in i väggen bakom, plus att man är lite uttittad på gymmet), och kräver mycket mer att springa i samma tempo utomhus med vind och backar och grejer.
  • Hur mycket det mentala spelar roll när man springer. Vad lätt det är att stanna, och vilken vilja det krävs att fortsätta?
  • Fokuserar på hur fantastiskt det känns efter varje löptur, i synnerhet när det tar emot att ”just do it”.

Idag är det helvilodag, och i morgon en hel mil för första gången. Watch this space. MVH kaxig.

 

 

strand2 strand4 strand5

Har anmält mig till mitt livs första lopp. Jag och Ludde springer 10 kilometer på tid i Fontainebleau i början av april. Det innebär 39 dagar att komma i så pass bra löpform att jag klarar milen på under 55 minuter. Snabbare än så kan jag nog inte hoppas på. Drömmer om 50 minuter men det innebär att orka 12km/h i 50 minuter och det är snabbt…

Är det möjligt? Jag är lite ovan att springa fort, men har bra grundkondition och jag har hittat ett träningsprogram på en månad. Jag kommer att springa på löpband på lunchen (inte optimalt) och i skog och park på helgen. Nu kör vi!

Obs att det ser ut som att det blir galet många löpturer, men det är som sagt ingen livstil utan något som jag gör i en månads tid.

Vecka 1:

Dag 1. 30 minuter yoga, promenad eller annan fysisk aktivitet. Alternativt vila (mjukstart).

Dag 2. 3 kilometer i lättare tempo + 5 x 2 minuter 11km/h + 3 kilometer i lättare tempo.

Dag 3.  8-10 kilometer 10 km/h

Dag 4.  5 kilometer lätt tempo.

Dag 5:  Vila.

Dag 6: 8 kilometer lätt tempo.

Dag 7: 6-7 kilometer i 10km/h

 

 

choco2 choco3

Dag 1. Noahs födelsedag. Två tårtor & champagne. Men yours truly åt bara en bit – och det som typ fanns kvar på tårtfatet sen alla gått – och drack två glas champagne. Oh well, Nosse-Bosse fyller bara ett år en gång. Vill inte heller vara en sån där person som är bortbjuden och sen tackar nej till tårta och champagne? Ni vet?

Dag 2. Jobbmåndag. Så himla mycket lättare. Inte ens fruktkorg på jobbet. Sockerfria livet går som på räls! Obs att klockan är 13.32. *stolt ändå*

Och min dagliga dos av Coke Zero är förbjuden. Kemiska sötningsmedel är värre än socker, så det känns ologiskt att ha den snuttefilten kvar. Och Coke Zero har vi i drivor på jobbet.

 

yoga

Yoga. Hardcore souldancing breathtaking yoga. Ingen nymodig poweryogavariant utan Fransecsa låter oss inta galna stretchposer som vi ska finnas i minst 30 andetag.

Det känns. Jag är förmodligen tre centimeter längre efter varje yogapass?

En kvinna på gymet där jag går heter Monique. Hon har alltid lycradräkt, läppstift och benvärmare. Hon är så inspirerande. Hon gör inte allt på passen, ibland sitter hon still och tittar. Hon fyllde 90 i våras. Inspirerande, eller hur? Att ta hand om sin kropp så att den är helt funktionellt om över 50 år?

I allafall så lär jag mig mycket om mig själv på yogan. Att allt det där jag stänger in i bröstet aldrig försvinner? Till exempel. That’s no way of doing it.

Namaste och trevlig lördag.