Alla hjärtan. - Looking for sara

Oh. Alla hjärtans dag. Vi har helt låtit romantiken komma sist på prioriteringslistan det sista halvåret, och det märks. Vi är bara effektiva föräldrar utan någon som någonsin säger ’gå ut på date, jag passar era barn’. Drömmen.

Ikväll blir det vardagsmiddag, vardagsrutiner, vardag. Måste guldkanta i panik? Kanske.

Jag kramar om barnen miljoner gånger mer än jag kramar om min man? Men miljoner? Verkar vara ganska dålig på det här med relationships?

Annan grej. Noah är bjuden på sitt allra första födelsedagskalas. Treårs. I Paris. Och föräldrarna har hyrt en restaurang.

Blir lite brydd, men tänker att det bara är jag? Kanske ska 3-åringar va på lokal nowadays. Things have changed:

Résultat de recherche d'images pour "how i was dressed as a kid vs now"

 

 

 

Author

7 Comments

  1. Min mycket empiriska studie (majoriteten av kompisar bor i förorten) gör att jag drar slutsatsen… Parisbor har pytteliten lägenhet, med charme à l’ancien, som är extremt lyhörd, fem trappor upp utan hiss, med en argsint äldre dam som bor under… Därav restaurangkalas? Plus att när man har creche/maternelle kalas bjuder man kanske flera av barnen eftersom barnen kanske inte har bästisar ännu? I förorten bor man mycket större och det finns inga lokaler att hyra? Kalas hemma med färre antal barn, men ibland med ”lekledare eller barnvakt som hjälper till”?

    • admin Reply

      Ja, helt klart! VI har valt att bo 2 mil utanfor Paris, och vi har MASSOR av kvadratmeter… Inne i Paris skulle vi kanske haft rad med 35-40 haha

  2. Åsså alla dessa stressande studier som visar att som par måååååste man ta tid till varandra och åtrå och känna sig åtrådd. Som om barnen går att bortse ifrån? Att parrelationen liksom ses som det primära och föräldraskapet på andra plats eller kanske tredje efter karriär? Suck.

Write A Comment