October. Wrap-up. - Looking for sara

Vad gjorde du för 10 år sedan? 
Hösten 2007. Ett fuktigt, vibrerande, utmattande Taiwan. Läste kinesiska i Zhong-Li, och undervisade i Engelska. Vi åkte till Hong Kong och till Japan lite senare under året. Det var omtumlande. Asien tumlade om mig. Fattade kanske inte heller att jag flyttat från Sverige, att jag aldrig skulle komma tillbaka som annat än besökare.  I övrigt var jag alldeles blond, bodde i en lägenhet utan kök, upplevde min första tyfon och längtade efter en bebis.  Véra skulle födas året därpå, ganska exakt, men det visste jag  ingenting om nu.

Vad gjorde du för 5 år sedan?

Hösten  2012. Korsika. Jag har en bild av mig själv med en vagn med en matkasse i, och Véra som håller Romy i handen där hon tultar fram. Året efter separationen. Våra framtidsplaner hade avbrutits av en ljuvlig bebis med sammetshuvud och mörka ögon. Jag längtade bort, men inte lika mycket. Kanske var jag egentligen ganska lycklig. Jag hade landat i någonting. Jag var uppslukad av mina barn. Sömnlösheten fanns ju där, känns så overkligt att tänka att jag någon gång haft sömnproblem? Oh, jag skickade iväg en halvdan jobbansökan där under hösten. Den som gjorde att jag 6 månader senare levde kontorsliv i Paris.

Skrev så här för prick 5 år sedan:

Dessutom har jag så mycket energi, den där tiden med första barnet när jag var skör och ömtålig av sömnbrist är förbi.

Oktober vinkar bakom hörnet och jag bär på förhoppningar om förändringar innan årets slut. Att hösten är på intågande gör mig lite lycklig, älskar hösten. 
Jag vet inte om det är löven som faller, regnet som faller… Det här fallandet. På både franska och engelska faller man dessutom i kärlek när man blir förälskad, lite mer huvudstupa och handlöst än det resonliga svenska bli. Tomber amoureux, fall in love. 

Andra guldkorn den här tiden på året: Födelsedagarna (tre av fyra i den här familjen), fikonen, vindruvorna, de första höstvinerna, de än vackrare solnedgångarna, de övergivna stränderna, att äntligen kunna ha jeans och stövlar, att kunna andas. 
Höst känns som nystart, och i år har jag inga som helst bitterljuva känslor gentemot sommaren som gick. Kom nu hösten.

Vad gjorde du för 1 år sedan? 

Hösten 2016. Fontainebleau, söder om Paris.  Hade börjat jobba igen, efter mammaledigheten med Noah (TRE UNGAR MITT LIVSVERK). Mamma och moster kom för att titta till oss. Jag träffade en psykolog ganska regelbundet, det var fantastiskt och skitjobbigt. Sen hann jag inte med det mer.  Sen skrev jag så här :
So you must not be frightened if a sadness rises up before you larger than any you have ever seen; if a restiveness, like light and cloudshadows, passes over your hands and over all you do. You must think that something is happening with you, that life has not forgotten you, that it holds you in its hand; it will not let you fall. Why do you want to shut out of your life any uneasiness, any miseries, or any depressions? For after all, you do not know what work these conditions are doing inside you.”

Okej, att inleda en söndagsmorgon med Rilke kan ju kännas lite heavy. Men det är så fint, så sant. Min läkare sade att det tar flera månader innan en depression läker ut. Men på andra sidan finns livet och glädjen, kanske mer intensiv än innan. Och depression är inte där utan anledning, den gör saker med dig. Inuti.

Och när glädjen och energin kommer tillbaka igen är livet nästan smärtsamt underbart och man är euforiskt tacksam. I går kväll var vi i Paris, Paris som är vackrast när solen gått ner, när allt är ljus reflekterat i flodens vatten, när staden är glitter och inte grå. I morse tidigt ropade min bebis på mig – mamamamamama – och trots att han inte sover med oss längre tog jag in honom till vår säng, och tryckte in min näsa i hans lilla huvud – silkesapan – så somnade vi om en stund. Sen har jag druckit kaffe i min ensamhet – som Rilke värnar jag min ensamhet – med vissa avbrott för att rädda bebisen som hamnar i dekikata situationer när han klättrar upp på något utan att kunna ta sig ner, eller fastar när han lindar in sig kring stolsben eller hämtar dammtussar under soffan.

Write A Comment