Sweet September. - Looking for sara

leafsAccepterar att hösten är här, och hösten är ju på många sätt en nystart, i alla fall när man har barn… Jag vill vara så tillgänglig och närvarande som möjligt för mina barn den här hösten, och försöka fylla de där korta timmarna (2-3) efter skola/jobb och före läggdags med så mycket meningsfullt som möjligt.

Vara där för att läsa läxor med barnen, hjälpa Vera med den distanskurs i Svenska som jag anmält henne till, hjälpa Romy att knäcka läskoden, allt sånt…  I synnerhet för svenskans skull, kanske. För att bli tvåspråkig måste man exponeras minst 30% inför minoritetsspråket, på daglig basis. Det är tveksamt om mina barn får det. Och jag har insett att min lite passiva approach till att lära mina barn svenska inte riktigt fungerar. Så nu ska Véra plugga svenska på riktigt, det känns roligt, men såklart att jag känner mig lite krävande gentemot henne. Det enda som på allvar verkar ha fungerat annars är att skicka dem på egen hand till Sverige, men de tyckte att det var så underbart så det villjag göra igen, fort!

Om ekonomin inte hade varit en issue så har jag faktiskt tänkt att vad underbart det hade varit att ta ett par år just nu, i liksom början av studielivet, att vara där hela tiden och lotsa in dem i det. Men ekonomin är ju en issue, och jag vill ju dessutom jobba. Men som förälder kan man känna sig ganska splittrad, tror jag.

Annat höstlöfte blir att göra matlådor till jobbet. Glömmer ofta, och sen blir jag döhungrig och får i mig ett helt paket kakor och en coca-cola och det känns inte helt okej. Känner det på energinivåerna, faktiskt.

Så det är nog mina höstlöften. Barnen. Svenskan. Maten.

Och stretchingen! Har lovat mig själv att sträcka ut kroppen, en liten stund varje dag. Jag har blivit den kanske stelaste människan i universum.

 

7 Comments

  1. Kan man jobba deltid i Frankrike? Det kanske vore nått? Så kan man satsa mer på karriär om några år när barnen är lite äldre.

    • Man kan… i teorin. Men ekonomiskt funkar det inte för mig, plus att om du går ned till exempelvis 80% så ska du ändå göra samma jobb, fast på kortare tid, och för mindre lön, och din arbetsgivare har ingen skyldighet att låta dig gå tillbaka till heltid efteråt.

      • Jo så är det väl alltid att jobba deltid. Men att inte ha rätt att gå upp i tid är förstås ett aber.

  2. Vi har fått ett barn till för 9 månader sen. Bor i Norge, mannen är svensk och jag kommer från södra Frankrike. Vi är nu i Frankrike i 3 månader, mannen är pappaledig (heja skandinavien för det), jag har semester och sen olönat föräldrarledighet och så hyrde vi ut vår lägenhet i Oslo. Så bor vi här hos mina föräldrar och äldsta barnet går till maternelle i 3 månader. Han förstår allt på franska men jag kände att jag ville få franska in ordentligt och enda sättet var att skriva in honom i maternelle. Han var tveksam i början och har fort. Imga kompisar där men han pratar mer franska och verka uppskatta att vara där. Det är inte lätt det här med att lära de sitt modersmål men hoppas att det är värt det. Så jag tror att det är rätt beslut av dig att låta Vera studera svenska även om det kan kännas hårt. Tror hon blir tacksam senare. Lycka till!

    • JAg hoppas det! Det är lite frustrerande faktiskt, att inse att barnen inte blir tvåspråkiga automatiskt… Vilken möjlighet för din son att få gå i fransk skola ett tag!

      • Håller med, per automatik sker det inte alls. Jag pratar ju bara finska med mina barn och de går i finskspråkig skola och förskola och har så alltid gjort. Ändå är status (ungarna nu 7 och 3 år) att stora pratar halvbra, blandar in mycket svenska, böjer ord fel och krånglar med grammatiken. Lilla började prata ordentligt först för några månader sedan och det som kommer är till 85 procent svenska. Så…det krävs jobb och tålamod och envishet – men det vore ännu svårare att få dem att lära sig språket som vuxna, så…jag kämpar på! Gör det du också, det kommer dina barn att tacka dig för när de är lite äldre.

        • Jag tror det! Min stora tjej som blir nio förstår ALLT, men pratar inte spontant svenska (lite med mina föräldrar), och fem-åringen förstår mindre än så… Nu har jag börjat med att upprepa vad de säger på svenska, och ber att de ska upprepa för mig… En investering i framtiden!

Write A Comment