THe end of the world as we know it. Vemodet. - Looking for sara

2012-10-25 17.27.03_Anne_BoceaTiden.

Tiden efter och före och nuet och dået… ibland svindlar det. Mina döttrars pappa ska gifta sig. Jag är så glad för hans skull, av hela hjärtat glad, och så är det så mycket vemod som väller upp också.

Över allt som inte blev. Ingen ledsenhet, , tårarna har vi gråtit, vi har stängt dörren bakom oss – vad ont det gör att stänga dörrar, att släppa taget, det gör så ont att man tror att man ska dö.

Men det gör man inte.

Sorgen kan ibland vara illegitim. Den kan finnas där trots att lyckan – en annan lycka – tagit vid. Man kan sakna en person som man inte kunde leva med.

Jag önskar dem så mycket gott. Jag tycker att det är modigt och vackert, att våga igen.

Vi hade prisoner swapGare de Lyon. Hur kan en person du fött barn med vara en nästan främling? Hur kan en person som du kan mer utantill än din egen partner ha blivit en person som man utbyter artighetsfraser med?

Det svindlar. Det svindlar hur livet går vidare, hur många nya möjligheter vi får. Barnen? De är själaglada. Det där före, en annan situation än den som är nu, det existerar inte i deras värld. Det är en hemlighet jag bär på, och jag berättar för dem när de vill. En hemlig saga som finns på kort, och i berättelser om när jag var bebis mamma.

Jag var så lycklig när du var bebis. Så vill jag säga. Och som jag minns det nu så existerade ingenting annat. Det svindlar. Och vi har kommit så långt. Vi har kommit så långt.

1 Comment

  1. Så bra skrivet. Precis vad jag behövde läsa just nu. Tack.

Write A Comment