Yoga-magic. - Looking for sara

francesca

Träna bör man etc. Men efter ett visst antal turer i sin vanliga löpslinga, eller efter ett visst antal likadana pass på gymet så ger det inte så mycket. När jag bodde på Taiwan, så kunde man ibland se personer som sprang sin runda i parken, fast baklänges. För att förändra. För att göra något nytt, och trampa utanför sin komfortzon.

Så jag börjar trevande hitta tillbaka till yogan. Man har behov av olika saker i olika faser av livet. Och så trillade jag in på ett av Franscescas Iyengar-yoga pass. Hon kallar det skämtsamt tortyr, men utropar brava, bravissima när man gör ett halvdant försök till en heron pose eller försöker gå ner i spagat.

”Hm. Du sitter kanske inte i spagat så ofta, Sara?”

(Oh, hur visste du det?)

Nä. Jag gör nog inte det.

En timme med Franscesca är som flera sessioner hos naprapat, massör, sjukgymnast.

Jag fick veta att jag är väldigt rörlig i axlar, alldeles för stel i övre delen av ryggen på grund av skrivbordsjobb, och att jag ska vara försiktig med inflammationer i knän och fötter som jag kan dra på mig snabbt. Vi gjorde en del övningar två och två. Beröring. Att bära någon annans tyngd, att låta någon annan bära din. Hur kan man vara på dåligt humör efter det?

Ingen musik, bara lugna, långsamma, djupa poser som fick kroppen att jubla när man väl trasslat sig ur dem.

Och Francesca. Femtio kilo kanske, lätt som en älva, stark som en tiger. Hon lyfte mig in i en position och det smällde till flera gånger i min rygg när saker och ting föll på plats.

Yoga. Själavård när den är som bäst.

1 Comment

  1. Anna Stouvenel Reply

    Jag älskar yoga men tyvärr, sedan i augusti sâ lyssnar inte min kropp. Jag har muskelfästeinflammation i axel och ena höften. Ett knä spökar. Sâ nu sa Dr stopp. Jag fâr ta lângpromenader, pâ sin höjd. Sâ jag sitter här och och slickar i mig vartenda ord, ooh.

Write A Comment