Sköna maj kom tillbaka allt är förlåtet. - Looking for sara

Himlen blev svart igen. Regnet är skoningslöst och strilar ned utan uppehåll. Sköna maj regnade definitivt bort och då tycker jag att den inte räknas. Kan vi få göra om maj månad från början igen? Som den borde vara?

Men man får ju inte det, tiden går och nuet är kanske regnigt och svart, men det är allt vi har. *insert deep sigh*

Åtminstone är regnet en bra ursäkt att inte klippa gräset, och tomaterna är röda ser jag på håll inifrån vardagsrummet om jag tittar ut på det som borde vara en gräsmatta men som är en knähög regnskogsdjungel med skogssniglar som skyndar sig upp på stenplattorna på altanen för att inte drunkna i regnet.

Morgonens kris skapade jag på egen hand. Vera skulle ha med sig gamla textilier till skolan, för att skapa ett tygträd. Jag smög åt henne Romys gamla – nästan för små – strumpbyxor som är rosa med glitter som kändes försumbara. Vera kan inte låta bli att ta upp dem och visa för Amandine som oohar och aahar… under näsan på Romy som får ett meltdown to end all other meltdowns. Jag ba: Men Vera var du tvungen att visa henne? Tveksamt skuldbeläggande där, jag uppfostrar mina barn så himla bra. *skäms*

Annars är dagens prios att baka paleo apple crumble, deklarera och sortera strumpor. Can I get a hell yeah?

6 Comments

  1. Men usch,säg inte sådär… Att du uppfostrar dina barn skuldbeläggande… o att du sen reflekterar över det. Jag säger dagligen sådana saker till min femåring (!) och hua vilken dålig förälder jag är som inte ens reflekterar över det som en dålig grej. Tack för att du alltid ger mig nya perspektiv!

    • Äsch jag tror att alla gör sådär… vardagen och stressen tar överhanden. Det viktigaste tror jag är att visa barnen vad det är att vara människa, att ha fel och brister, att kunna säga förlåt och vara snäll! xxx

    • LOL Du har RÄTT! Regnet har förföljt mig i 10 år! TIO år? Och jag är fortfarande 27? Not.

      KRAM

Write A Comment